... med min "handledare" på Arbetsförmedlingen. Och What good did it make?  Det enda jag fick konstaterat är att man ska söka alla jobb som finns. Åtminstone som informatör på Riksdagen. Alltså - what? Sen när har jag kompetens för det jobbet? Och sen ska det sökas jobb hela landet runt, för när man har sambo, vovve och bostadsrätt så räknas det inte som ett gitligt skäl att bara söka lokalt. Det stavas veckopendla. Eller idioti.

Jag tänker ringa Gävle Kommun och be dem att anställa mig pronto. Det är iallafall ett jobb jag verkligen vill ha och på lagom avstånd.

Men, man kan ju bli deppig för mindre...
Och då var det ändå första mötet för mig.
Jag känner för dem som been there, done that länge.

Men vad ska man göra då?