Ja. När den värsta stressen lagt sig, då är ju jul en fin tid. Hade en underbar julafton med familjen igår. Fina klappar (lägger upp bilder sen) och mycket skratt och en del vin. Mår prima skinka idag, och har varit ute och gått med Liam, vars mage inte är LIKA bra. Han tål nog inte julmat lika bra som matte. Idag blir det firande hos Marcus föräldrar, med Wii-turnering och vad jag antar: sjukt stort julbord! Sen hem och träffa alla tjejerna. ÄNTLIGEN!!! Fick den fina gröna klänningen jag ville ha, så outfiten är kirrad. (Tack-ar pappa.)

1 års-dagen av min och Marcus inofficiella förlovning är också idag. Lite mysigt tycker jag.

Nu ska det packas för imorgon bär det av till Sollefteå.

God fortsättning på er alla!

Ja. Även om jag inte har varit ute och shoppat tillräckligt med julklappar, så finns det andra som varit ute i god tid. Redan tidigt förra veckan låg det 25 klappar under granen på jobbet. 25 fyrkantiga, något tunga klappar som Milla inte kunde låta bli att klämma lite på. Nyfikenheten är större än störst hos fröken, och väntan har varit lång. Så i fredags på julfesten, sa chefen att vi fick ta våra julklappar, men... då fick alla så bråttom att gå till julbordet på Berggrenska att ingen hann ta sin klapp. Så inte heller jag som väntat ännu ivrigare hela helgen på mitt alldeles egna paket. Och så i morse slet jag upp pappret och under gömde sig... TADA!

Min mage ballade ur och jag blev kvar hemma igår. Inget mys med andra ord. Bara bajs. Rent ut sagt. Mår bättre idag, men istället har jag drabbats utav den sedvanliga julångesten. Att farfar ringer och säger "Jag hörde att du inte ville komma på annandagen" gör inte det hela bättre direkt. Jag ville bara få njuta av en bakisdag efter kvällen med alla damerna. Men vem sa att skilsmässobarn skulle få bättre jular när de blir äldre?? Mjah. Nu verkar det som om jag, Marcus och Liam följer med mamma upp till mormor och morfar istället, så det blir julstress ändå som vanligt...
Allvarligt - avskaffa julen?

Imorgon är det dessutom jobbdags och jag har noll motivation.
Behöver jag ens säga att en underbar känsla av PMS också har infunnit sig?

Så jävla bra.

Igår var det julfest med jobbet. SÅ mycket trevligare än jag förväntat mig men man mår som man förtjänar idag. Ändå rätt imponerad av att engelskan flöt på hela kvällen, trots alkoholens påverkan. Guidade en av engelsmännen till sitt hotell där Marcus och Liam (godbitarna mina!) stod och väntade. Jag är en mycket lyckligt lottad kvinna!


Men idag är Marcus less på mig. Han vill ut och göra stan och fixa de sista klapparna och jag vill mest ligga i soffan och frossa i mitt dageneftertillstånd. Och om sanningen ska fram orkar jag inte gå på stan, för jag har noll koll. Visserligen är det inte så många paket att inhandla, eftersom vi har så fina överenskommelser i vår familj, men man vill ju ändå att de paket man köper ska vara bra paket! Så imorgon får jag nog göra ett rejält ryck. Det är ta mig tusan inte många dagar kvar nu!

Ikväll blir det mjukiskläder och middag hos marcus föräldrar. Kanske lite Wii och ett glas vin. Eller CocaCola. Känns som ett bra alternativ!

För den delen är det inte långt kvar tills alla brudarna kommer hem nu. Jipppie!! Carro har redan anlänt från London och övriga är på gång. Jag längtar så jag kan dö. Särskilt efter Lotta, den borttappade musketören. Så kom hem nu då!

Ja, nog är han min healer iallafall. Och efter att ha träffat på ett antal människor som tror sig veta hans ras, så verkar det faktiskt som om våran vovves "Terrier X"-ras börjar klarna.Lancashire Heeler, heter rasen som Liam tros vara. Det är många egenskaper som stämmer in och han är snuskigt lik i utseendet. Tror visserligen att vårt hjärta är en liten blandning, men det är kul att se bilder på hur han skulle ha kunnat se ut som valp. Fast han var nog förmodligen sötast ever där han sprang omkring på gatorna på Irland!

Så känner jag mig för tillfället. Gick hem från jobbet igår med världens magont, men det verkade försvinna någonstans efter fyra timmars sovande på soffan. Är jag bara på väg att kraschlanda igen kanske? Förmodligen. Men nu är det bara sju arbetsdagar fram till julledighet, som varar nästan 2 veckor. Sweet!

Några som inte är slut som artister, lär ju vara stjärnskotten från Idol. Tycker att Alice var grym igår, men Kevin var snäppet bättre. Jag och Marcus satt som vanligt klistrade och jag gillar de här fredagskvällarna där man bara får vila mera. Det gör att jag mår lite bättre idag och nu väntar långprommis med vovven. Myys!

Fin blandning:
Ekologiska chips från Olw och Idol. 

Ja, jag har inte varit i London ända tills nu. Jag har bara haft fruktansvärt mycket att göra och varit fruktansvärt trött när jag inte gjort något annat, att bloggen blivit bortprioriterad. Men så fort jag fått tag på en sladd till kameran kommer uppdateringar om London, Liam och Livet.

Stay with me, snart är det helg!