En timme i mörker - för miljöns skull
Imorgon klockan åtta, hoppas jag mig kunna se hur alla hus runt omkring mig släcks ner.
Inga lampor, inga tv-apparater eller datorer på.
Varför?
WWF (Världsnaturfonden) arrangerar Earth Hour. Hela världen uppmanas att släcka ner mellan 20.00-21.00 lokal tid, för att spara energi. Miljontals med människor kommer att delta världen över och bland annat kommer CocaColas huvudfabrik i USA att släcka ner. I Sverige har inga kampanjer eller uppmaningar gjorts, men det hindrar inte mig från att följa rekommendationen.
Själv tycker jag att det ska bli mysigt att sitta med en flaska vin, tända ljus och konversera med min karl, som det så sällan blir under vardagar med stress och diverse tv-program.
Framförallt ska det bli spännande att se hur mycket energi och koldioxidutsläpp som faktiskt sparas under den där timmen. Förra året sparades 10,2 procent i Australien. Det sägs ge samma effekt som att ta bort 48 000 bilar från vägarna under en timme! Så vaddå? En timme kanske man kan avvara?
Arbetsintervju
Ojoj. Jag ska på arbetsintervju imorrn.
Jag är shittynervous och har väldigt svårt att visa mig från min bästa sida med blossande kinder och skakiga händer. Men, jag ska göra mitt bästa! Ett jobb som originalare skulle sitta fint i meritlistan!
Snöfeber
Vandrade en halvtimme igår också, lite i kortaste laget, men jag lyckades faktiskt hålla mig på vibben i tio hela minuter! "Vi är på gång, vi är laddade", som de sjöng i nån gammal nittiotalslåt. Och jag känner mig snart redo för att ställa mig på vågen. Som vanligt blir det säkert en sjuk besvikelse som resulterar i en gigantisk flottarkväll.
Så vid närmre eftertanke ska jag nog vänta tills efter Åre. Jag gört!
Boknörden jag
Jag har gjort ett boknördstest... Här är resultatet:
Ska sanningen fram, så är det nästan bara sommartid jag lyckas plöja igenom alla mina böcker.
Men att jag är en nörd är ingen nyhet.
Jag menar, det är inte för inte jag löser korsord om kvällarna.
Vibbar med spykänsla
Allting som KAN dallra gör det i denna hysteriskt skakande maskin. Men i takt med att farten ökar, ökar även mina kräkreflexer. Så någon långkörare kan det icke bli. Dock har jag hört att det ska räcka med en sisådär tio minuter och jag höll ut i sju igår. Kanske lyckas jag med åtta idag?
Å andra sidan är det väl en fin bantningsmetod att springa på toa och spy?
Inte riktigt min stil däremot, så jag håller i min goda kost och timmeslånga dagliga promenader. Och förutom den hemmagjorde guacamolen med tacochips vi intog i måndags har jag skött mig strålande på alla punkter! (Det är två veckor kvar till pms, så det gäller att hålla i.)
Däremot är det bara fyra dagar kvar till Åre och det här är vad jag ägnar mig åt på jobbtid. Kalla det snowboardfrossa, snöpassion eller vad som helst, min koncentration lär inte återkomma förrän jag sitter i bilen tillbaka från Åre.
Syrran är för övrigt bäst.
Hon har kirrat sommarjobb åt mig.
HYVENS!
Längtan
Mot snön, mot backarna, mot öl, mot sol (förhoppningsvis), mot ren och skär lycka.
Ja, det är Åre jag pratar om. Årets miljöombyte, vilket jag är i megastort behov av.
Trots påskens alla lediga dagar känner jag mig trött och ofokuserad.
Kan också ha att göra med karlns obotliga snarkningar, som håller mig vaken nätterna igenom.
Men ändå. Åre - here I come! Bräda fixad och liftkort snart påfyllt. (Älskar internet.)
Så det är bara att vänta och längta till söndag morgon.
Som jag gör!
Förgörelse
Det blev en duktig promenad även igår.
Dock hade påsklunch hos svärföräldrarna nog bidragit med fler kalorier än jag gjorde av med, så samvetet är icke på topp. Och nu bär det av till nästa påskmåltid hos farmor och farfar.
Jag kommer att förgöras.
Suck.
Projekt "Beach 2008"?
Troligast är att jag blir en Bridget Joneskopia med misslyckade viktminskningsmetoder och dåligt samvete. Men tanken är att jag faktiskt ska bli av med fem kilos gäddhäng och bli en prima puma till sommaren. Projekt Beach 2008 känns väldigt klichéaktigt, men det är ju precis vad det är.
Bilden som fick mig att skrika rakt ut och inse att sambofettet har krypit på mig är denna. (Ja, det är jag till vänster om mina ytterst vackra ladies maja och ida)
Så min planerade metod är att äta ofta och lite och mycket motion.
Det har börjat bra med stadig frukost, fresch lunch på delis med mamma, mandarin till mellanmål och vad det nu kan tänkas bli för middag ikväll? Pizza? Nej just det, något nyttigt var det jag. Hamburgare? Om jag låter bli stripsen? Skämt åsido. Jag tror inte att maten är det största problemet. Mina main issues är istället:
1. Motion
2. Pms-suget efter lakrits, chips och allt som innehåller mer än 3000 kalorier/100 gram. (Ge och ta några kalorier).
Nummer två behöver jag dock bara oroa mig för en vecka i månaden. Det är det där med motionen som ser värre ut. Började i och för sig bra med en långprommis med maja och wikan idag. Well done! Rännandet upp och ner i tvättstugan får också räknas idag, samt mina 50 rullningar på rusta/tv-shopmackapären (även kallat bodyslider)som dammat igen.
Första delmoment är att få ihop pengar nog till ett gymkort och då kommer fråga nummer två - vilket gym ska man börja hänga på? Jag är ett stort ofan av gym, gillar inte vitsen med att transpirera som en annan flodhäst bland slimmade typer. Men för min rygg är det oundvikligt. Jag kan inte gå omkring och ha ont all day every day, så det får bli till att leta gym när lönen landat på kontot.
Tills vidare får vi se hur länge min stolthet över dagens motion räcker.
Kanske kan jag göra ett liknande ryck imorgon?
Då kanske kanske jag tillochmed förtjänar ett glas vin ikväll?
Tjockout!
Teknisk katastrof
I min utbildning har jag fått rätt hyfsade kunskaper i photoshop, illustrator, indesign och även en del html.kodning. MEN! (alltid dessa men) när det kommer till teknik är jag helt urkass. Kanske var det därför det dröjde flera veckor innan jag hittade funktionen "Profil" här på bloggen. Men nu har jag iallafall letar rätt på den så nu borde det, om allting fungerar, finnas en profilbild på mig. Ni läsare måste ju veta vem jag, som bloggar alla dessa "viktigheter", är.
Kanske, om allt går som det ska, har jag även ett annat utseende på bloggen en vacker dag. Vad jag har förstått så är det ju html.kodning även här, och det står på mina betyg att jag ska ha kunskaper i det....
/C
Ekofynda med "gott" samvete
Okej, det här är kanske en nyhet för den som läser min blogg. Men jag är en obotlig shopaholic tillika miljövän. Detta är en kombination som rimmar väldigt illa. Hur som helst har jag och karln satt shoppingstopp då vi planerar att köpa en lägenhet och ska spara så mycket pengar som möjligt. MEN! Nu har jag surfat omkring, som jag så ofta gör på arbetstid numera, och hittade den här väskan...
Den finns på Happyplanet, är producerad av ekologisk bomull och är även Fair Trade märkt, vilket ger miljömänniskan i mig mycket gott samvete. Så det blev "lägg i varukorgen" av den gröna varianten. Och jag tvingas kanske ljuga ihop en story för karln om att jag fått den av farmor eller hittat den på gatan. Å andra sidan: 129:- + frakt är väl ingen summa att tala om? Så "Till kassan" och "godkänn köp" blir det.
För övrigt kan jag passa på att göra reklam för http://www.goodliving.nu. Där finns det massa göttiga presenttips på ekologiska och miljövänliga produkter. Att rekommendera för den som vill shoppa med gott samvete. Som jag då. Det vill säga så länge karln inte vet något förstås....
/C
Bara fruktansvärt obehagligt
Jag och Karln skulle se film igår: The Girl Next Door (2007).
En av kommentarerna från en tidigare tittare var "Don´t watch this with a girl".
Men vaddå? Jag är väl tuff? Jag, som gråter till Oprah och Extreme home makeover, jag som får ett mentalt breakdown om det inte finns lakrits hemma när det är pms-dags (som det nu också så lämpligt är.)
Hur som helst, filmen sattes på. Lakrits till fröken Tuff och så långt allting gott.
Men! det dröjde inte länge innan filmen tog en hastig U-sväng och blev rent ut sagt VIDRIG! Tortyr av en ung tjej är inte min bild av en mysig film. Nej den var fruktansvärd och obehaglig, men samtidigt välgjord med bra skådespeleri. (Jag ville iallafall hugga av huvudet på "Aunt Rose", upphovsmakaren till tortyren.)
Illamåendet stod mig upp i halsen. Det goda lakriset fick ligga kvar i sin skål, och under de värsta scenerna befann jag mig på toaletten med fingrarna i öronen. När filmen var slut var även Karln berörd och illa till mods. Det kanske också hade något att göra med att hans pms-iga sambo snorade, hulkade och grät mascara på hans t-shirt även en halvtimme efteråt. Så OK. Jag är kanske inte så tuff after all...
