Tycker att det är lite orättvist. Att min mamma opererade knät för en månad sen, precis blivit någorlunda frisk, bokat resa till Grekland och så råkar hon ut för brusten blindtarm. Så medan alla andra firar sin mamma på mors dag ligger min mamma på sjukhus och mår pyton. Var där igår och då mådde hon lite bättre efter operationen men idag är det tydligen sämre igen. Feber och magsmärtor trots höga doser morfin. Och hon orkar inte med besök så jag sitter och väntar på nya besked. 15.30 ska hon på röntgen iallafall så vi får hålla tummarna att det inte visar något knas. Tycker faktiskt att min mamma förtjänar lite lugn och ro nu...

Bloggen dog och jag började leva. Eller jobba. Och plugga. Det går bra än så länge, men det är mycket som inte prioriteras - bloggen exempelvis. Men så här en lördagskväll, ensam hemma och med några öl i kroppen har jag inget bättre för mig. Så... En update för en hel månads tid känns väldigt segt, men världes kortaste resume kommer här:
1. Jobbet. Originalare på Sandbacka Grafiska. Trivs superbra! Roliga arbetsuppgifter och bästa arbetsgänget någonsin. Synd bara att "praktikanten" slutar snart, för hon är kickass! Inget klart om fortsättning efter v.26 men jag håller så klart tummarna.
2. Plugget. Har klarat av 10 av 15 veckor snart, så det ser ut som om jag kommer få mitt diplom på plats i Sthlm den 12:e juni. Har väl inte kunnat lagt ner 100% men tycker ändå att jag lär mig massor och copydelen kompletterar verkligen originalarbiten så thumbs up!
3. Livet. Liam är fortfarande världens goaste hund. Marcus är fortfarande världens bästa sambo som servar med mat och rastar hunden medan jag försöker få tiden att räcka till. Kroppen har fått lida lite och vikten har gått upp och magen har blivit en katastrof. Är numera allergisk mot följande (det här är bara det jag klurat ut, finns säkert plenty more): apelsiner, tomater, curry, ananas, lök, vitlök och laktos. Så lycka till med att bjuda mig på middag. (Jag äter inte kyckling heller. Bwah!) Detta har resulterat i stort missnöje, många förstörda dagar och en hel del missad sömn. Och med allt som hänt detta år med sjukdomar i familjen och annat otrevligt så känner jag mig i behov av lite lugn och ro. Min redan tunga ryggsäck har blivit lite väl tung att bära om man säger så. Mera positivt får gärna hända!

Roligare än så blir det inte idag.
Nu ska jag njuta av ljudet av raggarbilar som burnar på gatan. Tjoho för cruisingen...

För mig är det glatt iallafall. Fick ett gult stort påskägg med underkläder av Marcus. Alldeles varmt och mysigt i hjärtat av sådana spontaniteter. Och ikväll är det tio underbara damer (wikan inräknat) som kommer hit och dricker vin och pratar strunt. Och jag älskar mitt jobb. Och ja, livet är rätt bra just nu. Punkt.

Nu dusch, inte lukta usch. Och det ständiga i-landsproblemet: what to wear.

Men på bättringsvägen. Stannade hemma idag med, då jag sovit dåligt och fortfarande är kraxlig i hals och snorig som tusan. (Ja, det där med att andas med munnen på natten är inte min grej.)

Och imorgon bär det av till Stockholm för att bo på hotell och eskortera mormor och morfar på musikal. Känns konstigt när jag varit hemma två dagar, men är jag dålig imorgon så kan jag ju alltid ligga inne på hotellet och häcka. Allting är ju bokat och klart så det skulle kännas ännu sämre att ställa in. Dessutom ska vi förbi Frey Wille och kika på ringar... Det är inte dags än men man vill ju veta vad det finns för utbud och hur mycket pengar man behöver spara till den dagen. Jag lämnar ämnet där.



Nu ska jag springa ner med Liam som ska bo hos "farmor och farfar" medan vi är borta. Skönt att kunna slappna av och veta att han har det bra!

...världens bästa nya arbetsplats. Hur ofta ringer chefen till en nyanländ timvikarie som är sjuk tredje dagen för att peppa lite? Jag var lite orolig över min sjukdoms timing, men han var supersnäll och sa åt mig att krya på mig ordentligt, inte känna någon stress och att det dessutom finns massa jobb åt mig nästa vecka också. Jisses, det här är arbetsplatsen jag längtat efter. Så därför måste jag bli frisk. Vet inte hur många glas enchinagard jag druckit idag, men jag hoppas jag är på god väg. För imorgon vill jag vara på benen oc på jobbet!

Därför har jag satt på mig chinos och tagit fram klackarna.

Eller bara grön av avund? (Okej, ansiktsmasken VAR grön och inte såhär ljusblå som på bilden).



Sådär, nu har jag bjudit bloggen på några inlägg, samt simmat 800 m, storhandlat och tvättat. Snart ska jag hämta skinnjackorna på Konsum (hoppashoppashoppas de passar) och sedan tar jag helg. Heineken ska få vara med och fira det tänkte jag.

Åkte till Hemköp med mamma på kvällskvisten för att provköra bilen lite. Gick ok. Passade på att köpa lite jordgubbar, passionsfrukt och vaniljkesella. För att gottgöra Mannen. Slog även till på två trisslotter (vilka ännu ej blivit skrapade så jag vet inte om jag är miljonär ännu).

Gåvorna blev tacksamt mottagna, men mitt dåliga samvete kvarstod. Så jag gav honom ett erbjudande till. Något med lite mer passion i. Men det blev helt ignorerat. "Nä, det är ju fotboll nu". Så jag slapp. Synd för honom för erbjudandet kvarstår ju knappast när matchen är slut.

Så här sitter jag och äter kvällsfika medan Mannen svär på nedervåningen. Tror visst Inter gjorde mål. Syyyynd.

Ett av alla Riksdagens valfloskler för att få ut ungdomar i sysselsättning är LYFT. Jag inbjöds till info om detta idag, fast egentligen var det ingen inbjudan utan en befallning, för närvaro var ju obligatorisk.

Gävle Kommun är samarbetspartner och det erbjuds jobb inom äldreomsorg, förskola, skola, fastighetsskötsel osv. Inte en enda praktikplats inom kultur/media. Inte en enda som kräver någon form av de kunskaper som jag besitter. Men hej, det var lätt värt att dra på sig 100 000 i studieskulder för att ändå hamna bland 90:or som tycker att inventering låter krångligt och att det finns för få platser om man är med i belastningsregistret. Men också lätt värt att ägna en timme åt att lyssna på hur man ska bete sig på sin arbetsplats, att man behöver ha matlåda med sig första dagen och att om man är på dagis - så ska man klä sig efter väder. Bra. Där försvann all min självaktning. Där kom istället total förnedring och det känns som om golvet är i ögonnivå. 10 år gammal och lätt mentalt challenged. Det är jag det.

Men man ska ha bestämt sig innan man går därifrån vilken praktikplats man vill ha. Camilla Eriksson, 25 år, med 7 års erfarenhet av Photoshop och InDesign, som skrivit ett tiotal tidningar och broschyrer och tycker sig vara en ganska framåt och social person, sitter istället framför en Arbetsförmedlare och biter sig i läppen för att inte brista i gråt. Det nöjet vill jag iallafall inte ge dem. Och efter tre olika personer med tre olika svar, får jag äntligen gå därifrån med livet hängande på en skör tråd: arbetsintervjun på onsdag. Allting hänger på den. Antingen får jag jobb, 8-17 med fast lön, chans till utveckling och breddat kontaktnät, eller så får jag ringa tillbaka och säga att nej tack, jag vill inte vara med i ert dumma program, och sedan leva på existensminimum tills någon inser att jag är en tillgång. Eller är jag ens det? Det är svårt att säga efter idag.

Fick ju en biljett till Mia Skäringers show "Dyngkåt och hur helig som helst" av syster i julklapp. Och idag var det dags. Jag, mamma, Sara och Anna-Lena bänkade oss på rad åtta, något förväntansfulla och när Mia kommer inspringande på scen iklädd endast en gråsilvrig bikini, förstår vi vad vi har att vänta oss. 3 timmars skrattfest! Och hon slår huvudet på spiken gång på gång på gång och ibland slår verkligheten en i magen med en rejäl smäll. Kan inte göra annat än rekommendera showen till ALLA. Fy tusan, det här kommer jag leva på länge!


Någons amatörvideo från Mias turné.

Ja. för nu har jag tvättat all tvätt, fixat all disk, sålt iväg brädor, gått med hunden, sökt 3 jobb, plockat undan och ska snart gå med massa sopor. Me so good. Så duktig att jag förtjänar en dusch. Puh.

är när man funderar på att tvätta för att få tiden att gå.

jag ska se om det är ledigt i tvättstugan...

• Så igår cyklade jag en mil (och duschade faktiskt efteråt)
• Skaffade mig en jobbintervju (tack Mike).
• Bokade in klipptid (fredag. chop chop).
• Skrev ut en mängd CV:n för jobbchansen på fredag. (Ja, jag SKA gå)
• Bokade vindejt med Malin för ikväll. (slurp)

Och idag blir det lunch med mor och syster (it's been a while) och sen träning med syster.
Men min hals är som vanligt rasslig så vi får se hur hårt jag kan köra. (inte alls?)

Kanske ska jag slå på stort och faktiskt sminka mig och fixa håret idag?

för dig och dig och dig och dig.

"If I could save you I would."

Ja, fast inte förrän vecka 15 förstås. Men ny bräda står i hallen och nya bindningar är på väg. Önskar jag hade råd med ny outfit också, men det får räcka med dessa utgifter. Ändå - 2300 för ett helt nytt paket 2010 års modell känns lätt värt!



Salomonbindningar & Burtonbräda för 2300. Billigt I say.

Idag har jag gjort.... Ingenting. Eller jo, jag klev upp, satt vid datorn, åt lunch, satt vid datorn, släpade mig ut med Liam och morotskaka och gick till mamma, fikade, släpade mig hem och nu sitter jag vid datorn igen. Alltså. Apatisk?

Imorgon ska jag nog starta något nytt kreativt projekt så jag inte ruttnar bort. Tur att Berghs börjar snart, har redan fått min första uppgift: klippa ut en bra annons. Måste nog köpa några tidningar och göra min research duktigt :D

Snart ska jag ta och göra ugnspannkaka. Kanske. Eventuellt. Inte.

Nog för att Se & Hör ofta går över gränsen, men denna bildtext tar nog priset!
Vaddå sexleksak liksom?


Foto från Se & Hör

La in massa gamla bilder från mobilen och hittade denna:




1. Jag längtar till sommaren
2. Jag vill vara brun igen
3. Jag ska färga håret rött pronto!

Hade knappt märkt att OS i Vancouver skulle gå av stapeln förrän demonstrationer och dödsolyckan gjorde mig uppmärksam igår. Men ikväll skickade jag ut Marcus på grabbkväll och tog mig och Liam till pappa för gratis mat (mmm lasagne) och lite slappt lördagshäng. Tv-tablån gav oss både Skidskytte och Hockey där damkronorna verligen överraskade med rolig hockey!



Tempo, bra teamanda och duktiga Kim Martin gav Sverige en kickass-start på hockeyfronten.

Mer besviken blev jag över Skidskyttet där jag verkligen hade förhoppningar (dvs svenska förväntningar) på åtminstone AKO. Men men, det blir fler tävlingar och jag kommer med all säkerhet sitta bänkad, för är det någon sport jag gillar så är det skidskytte. Snabba vändningar och flera svenska medaljhopp kan vara anledningarna...

Någon som däremot verkade helt ointresserad av tv:n var Liam. Han låg som vanligt och bresa ut sig i morfars knä, vilket jag hade tagit bild på men som mobilen verkar ha slarvat bort. TRÖK.

Över denna kropp som hela tiden inte vill som jag. Är det inte halsen och feber, så är det ryggen. Är det inte ryggen så är det benen. Är det inte benen så är det magen. Är det inte magen så är det huvudet. Alltså allvarligt. Vad är det för fel på mig?