Ligger i hotellsängen och ser ut över Stockholm. Eller nej, det gör jag egentligen inte för dimman ligger som ett tjockt täcke, men jag ville bara skryta om att jag bor på nionde våningen och egentligen borde se ut över sthlm.

Idag har vi gått och gått och gått (och marcus rullat mamma i rullstol) och till slut hittade jag ett par skor, men Marcus som skulle ha spenderarbyxorna på sig har bara köpt en t-shirt och en keps.? Hallå? Jag köpte ett par skor. Och jag är ju egentligen pank.

Nåväl, skickade ut honom igen eftersom han inte packat ner kalsonger. Och ett ombyte är nog att föredra  efter dagens promenad. Så vi får se vad han kommer tillbaka med.

Jag hittade iallafall det jag var ute. Något dåligt skick på bilderna, men de är lila.

Men på bättringsvägen. Stannade hemma idag med, då jag sovit dåligt och fortfarande är kraxlig i hals och snorig som tusan. (Ja, det där med att andas med munnen på natten är inte min grej.)

Och imorgon bär det av till Stockholm för att bo på hotell och eskortera mormor och morfar på musikal. Känns konstigt när jag varit hemma två dagar, men är jag dålig imorgon så kan jag ju alltid ligga inne på hotellet och häcka. Allting är ju bokat och klart så det skulle kännas ännu sämre att ställa in. Dessutom ska vi förbi Frey Wille och kika på ringar... Det är inte dags än men man vill ju veta vad det finns för utbud och hur mycket pengar man behöver spara till den dagen. Jag lämnar ämnet där.



Nu ska jag springa ner med Liam som ska bo hos "farmor och farfar" medan vi är borta. Skönt att kunna slappna av och veta att han har det bra!

...världens bästa nya arbetsplats. Hur ofta ringer chefen till en nyanländ timvikarie som är sjuk tredje dagen för att peppa lite? Jag var lite orolig över min sjukdoms timing, men han var supersnäll och sa åt mig att krya på mig ordentligt, inte känna någon stress och att det dessutom finns massa jobb åt mig nästa vecka också. Jisses, det här är arbetsplatsen jag längtat efter. Så därför måste jag bli frisk. Vet inte hur många glas enchinagard jag druckit idag, men jag hoppas jag är på god väg. För imorgon vill jag vara på benen oc på jobbet!

Idag fick jag samtalet. Ja, jobbet är mitt!!! :D Visserligen bara ett timvik men det kan ju, med lite tur och skicklighet, leda till något stabilt. Och att jobba som originalare är ju det jag vill. Så imorgon börjar jag. Utan att ha talat lön eller något. Hah. Blir nog bra. Är bara så himla glad att jag får jobba igen!

Därför har jag satt på mig chinos och tagit fram klackarna.

Eller bara grön av avund? (Okej, ansiktsmasken VAR grön och inte såhär ljusblå som på bilden).



Sådär, nu har jag bjudit bloggen på några inlägg, samt simmat 800 m, storhandlat och tvättat. Snart ska jag hämta skinnjackorna på Konsum (hoppashoppashoppas de passar) och sedan tar jag helg. Heineken ska få vara med och fira det tänkte jag.

Åkte till Hemköp med mamma på kvällskvisten för att provköra bilen lite. Gick ok. Passade på att köpa lite jordgubbar, passionsfrukt och vaniljkesella. För att gottgöra Mannen. Slog även till på två trisslotter (vilka ännu ej blivit skrapade så jag vet inte om jag är miljonär ännu).

Gåvorna blev tacksamt mottagna, men mitt dåliga samvete kvarstod. Så jag gav honom ett erbjudande till. Något med lite mer passion i. Men det blev helt ignorerat. "Nä, det är ju fotboll nu". Så jag slapp. Synd för honom för erbjudandet kvarstår ju knappast när matchen är slut.

Så här sitter jag och äter kvällsfika medan Mannen svär på nedervåningen. Tror visst Inter gjorde mål. Syyyynd.

Måste vara gårdagens Arbetsförmedlingsbesök i samband med pms som gjort denna dag katastrofal. Gråtit med jämna mellanrum och varit extremt otrevlig mot mannen, som dessutom har städat HELA lägenheten idag samt gjort i ordning min arbetsplats på övervåningen. (Jag vet, jag är en hemsk människa som inte förtjänar honom, men jag SKA gottgöra honom. Promise)

Det blev lite bättre efter att ha inventerat mammas lager och kommit över två par jeans, ett linne och en hängselklänning. Och efter sista gråtattacken hoppade jag på gamla Monarken och trampade en och en halv mil. Hann även med tröstshopping av, inte bara en, utan två vårjackor och är nu skitnervös inför morgondagen för:

1. att köra mammas bil
2. mammas operation (jag vet det är bara rutiningrepp men ändå)
3. arbetsintervju där arbetsprov ska ske på plats

Så då tror jag det bästa är att lägga mig med huvudet i Marcus knä och knapra på en morot istället för den vanliga medicinen lakrits. (nämnde jag det extrema självhat och kroppsförakt jag haft idag?  eh, det lämnar vi isåfall. kan bara konstatera att min internetshopping av jackorna endast kom till eftersom jag inte tyckte att en enda skinnjacka på stan passade. - för breda axlar - för tjock mage - för kort - för lång - för plastig - för fel - för fet osv... vi får väl se om pmsen gått över tills jackorna kommer på posten?)


Skinnjacka 1: 999:- /ellos. Skinnjacka 2: 249:-/ellos (men med rabatt blev det 1000:- för båda. tjoho!)

Ett av alla Riksdagens valfloskler för att få ut ungdomar i sysselsättning är LYFT. Jag inbjöds till info om detta idag, fast egentligen var det ingen inbjudan utan en befallning, för närvaro var ju obligatorisk.

Gävle Kommun är samarbetspartner och det erbjuds jobb inom äldreomsorg, förskola, skola, fastighetsskötsel osv. Inte en enda praktikplats inom kultur/media. Inte en enda som kräver någon form av de kunskaper som jag besitter. Men hej, det var lätt värt att dra på sig 100 000 i studieskulder för att ändå hamna bland 90:or som tycker att inventering låter krångligt och att det finns för få platser om man är med i belastningsregistret. Men också lätt värt att ägna en timme åt att lyssna på hur man ska bete sig på sin arbetsplats, att man behöver ha matlåda med sig första dagen och att om man är på dagis - så ska man klä sig efter väder. Bra. Där försvann all min självaktning. Där kom istället total förnedring och det känns som om golvet är i ögonnivå. 10 år gammal och lätt mentalt challenged. Det är jag det.

Men man ska ha bestämt sig innan man går därifrån vilken praktikplats man vill ha. Camilla Eriksson, 25 år, med 7 års erfarenhet av Photoshop och InDesign, som skrivit ett tiotal tidningar och broschyrer och tycker sig vara en ganska framåt och social person, sitter istället framför en Arbetsförmedlare och biter sig i läppen för att inte brista i gråt. Det nöjet vill jag iallafall inte ge dem. Och efter tre olika personer med tre olika svar, får jag äntligen gå därifrån med livet hängande på en skör tråd: arbetsintervjun på onsdag. Allting hänger på den. Antingen får jag jobb, 8-17 med fast lön, chans till utveckling och breddat kontaktnät, eller så får jag ringa tillbaka och säga att nej tack, jag vill inte vara med i ert dumma program, och sedan leva på existensminimum tills någon inser att jag är en tillgång. Eller är jag ens det? Det är svårt att säga efter idag.

Jag är en sådan som lätt gråter till film. Ja, även till tvprogram som Oprah och Extreme Home Makeover (läs: allt). Men den film jag såg idag tog priset. Jag har suttit och hulkat och stortjutit i en och en halv timme. Och när eftertexterna rullade ser jag min man, mr stoneface, med tårar på kinderna och rödblanka ögon. Herregud. Är man hundägare som oss så blir nog dessutom känslostormen ännu värre. Puh. Vilken pärs!


Rekomenderar den iallafall allra hjärtligast: Hachiko: A Dog's Tale (av briljanta Lasse Hallström).

Fick ju en biljett till Mia Skäringers show "Dyngkåt och hur helig som helst" av syster i julklapp. Och idag var det dags. Jag, mamma, Sara och Anna-Lena bänkade oss på rad åtta, något förväntansfulla och när Mia kommer inspringande på scen iklädd endast en gråsilvrig bikini, förstår vi vad vi har att vänta oss. 3 timmars skrattfest! Och hon slår huvudet på spiken gång på gång på gång och ibland slår verkligheten en i magen med en rejäl smäll. Kan inte göra annat än rekommendera showen till ALLA. Fy tusan, det här kommer jag leva på länge!


Någons amatörvideo från Mias turné.

Fast egentligen mest rolig stress. Stress i form av:

• Berghs (massa plugg men duktig som jag är har jag redan gjort klart veckans uppgift + skrivit ett framtidsbrev)
• Jobbintervju imorgon (förbereder massa arbetsprover för tillfället och inser att jag för första gången äger en skalpell sedan jag brukade skära mig i armarna. det känns ingenting.)
• Förberedelser för ny broschyr åt kund (skissa och planera, roligt värre!)
• Samtal om jobb i sthlm nästa vecka om jag vill
• Tandläkarbesök (som tack och lov gick bra)
• Gymbesök (jag orkade 22 min crosstrainer och 8 min på löpband innan jag dog)
• En hel del annat vardagligt tjafs.

Ikväll ska jag dessutom på Kent på Läkerol Arena (mest för systers skull, som ska separera och hade tänkt gå med sin sambo), och imorgon har jag även styrelsemöte för föreningen.

Så det kan gå när man bestämmer sig för att livet ska ta en annan vändning. I like.